Tar Sverige hänsyn till EU:s prioriteringar av hamnar?

Hur tar den svenska transport- och infrastrukturpolitiken hänsyn till EU:s prioriteringar? Den frågan diskuteras i en ny rapport framtagen av WSP på uppdrag av Trelleborgs hamn tillsammans med Stockholms hamnar, Göteborgs hamn, Copenhagen Malmö Port och Luleå hamn (?).  

Initiativet till rapporten, som presenteras på ett seminarium i Almedalen, har tagits för att uppmärksamma svenska beslutsfattare på den prioritering av hamnar som gjorts inom EU.

Sverige är det land i Europa som har den längsta sammanlagda kuststräckan, närmare 4 400 mil. Längs hela kusten finns ett femtiotal hamnar. De svenska hamnarna utgör en bred och viktig port gentemot omvärlden såväl för passagerare, konsumtionsvaror som för industrin. Det har uppskattas att upp till 90 procent av Sveriges handel med omvärlden möjliggörs tack vare de svenska hamnarna.

Hamnarna har utvecklats till logistikhubbar som är integrerade med andra transportslag, och därför utförs även markbaserad verksamhet som lagring, förädling och distribution inom hamnområdet. Detta innebär att hamnarna även hanterar betydande flöden av gods som inte går över kaj.

Hamnarna och sjöfarten erbjuder ett hållbart transportalternativ och är på så sätt en viktig del av Sveriges och företagens ambitioner att minska sin miljöpåverkan. Trots att en stor andel av Sveriges import och export transporteras med fartyg svarar sjöfarten endast för nio procent av Sveriges koldioxidutsläpp. Hamnarna gör omfattande egna investeringar i miljövänliga lösningar som ytterligare bidrar till att nå de svenska klimatmålen.

I syftet att stärka och länka samman EU:s transportinfrastruktur och skapa ett effektivt och hållbart transportsystem arbetar EU med att utveckla det så kallade transeuropeiska transportnätverket, TEN-T. Inom ramen för detta arbete har EU pekat ut 104 hamnar som strategiskt viktiga och särskilt prioriterade. Fem av dessa corehamnar – Luleå, Stockholm, Göteborg, Malmö och Trelleborg – ligger i Sverige och de svarar tillsammans för drygt 60 procent av det gods som hanteras i containers och på trailers och hälften av passagerarvolymerna.

De svenska corehamnarna spelar en betydande roll för både svensk industri och för besöksnäringen. Men utpekandet visar att corehamnarna inte endast är av betydelse för Sverige, utan för hela EU:s transportsystem.

Sverige står nu i startgroparna för att ta fram en ny tioårsplan för transportinfrastrukturen, vilket även innefattar väg, järnväg och farleder till och från hamnarna. Sjöfarten, och den omfattande handel som sker via vattenvägarna, är global och därför krävs ett internationellt perspektiv i denna planering. Kommer den svenska planeringsprocessen att ta hänsyn till EU:s transportpolitik och prioriteringar? Vilken roll kommer TEN-T och de utpekade corehamnarna att få? Och vilken betydelse får corehamnarna nationellt och regionalt?

Corehamnar investerar i ökad kapacitet och effektivitet samt klimat- och miljöförbättrande åtgärder för att möta framtidens utmaningar. Genom att skapa förbättrade förutsättningar för sjöfarten bidrar corehamnarna till ett hållbart transportsystem. Det är nu viktigt att den statliga och regionala infrastrukturen hänger med i utvecklingen för att motverka att flaskhalsar uppstår i transportkorridorerna. Den svenska regeringen bör anamma EU:s transportkorridorer och våga prioritera corehamnarna.

För Trelleborgs Hamns del så är fördelen med att vara en core-hamn och finnas med i en korridor, att detta nätverk kommer att prioriteras vid infrastruktursatsningar i framtiden. Detta är viktigt för Trelleborgs Hamn men även för Trelleborgs kommun. Att vara en core-hamn stärker Trelleborg Hamns roll som hamn och det blir även tydligare då hamnens partnerhamnar i Travemünde, Rostock och Swinoujscie också är utvalda core-hamnar där de två förstnämnda är med i samma korridor som Trelleborgs Hamn.

När hamnen hade sin Transportkonferens i oktober 2014, deltog bl a Pat Cox som är EU-ansvarig för Scandinavian Mediterranean Corridor och höll ett anförande över hur korridoren bör etableras och utvecklas.

EU betyder mycket för Trelleborgs hamns utveckling, framförallt ur ett ekonomiskt perspektiv då Trelleborgs Hamn utvecklar hamnen med lånade pengar i motsats till många hamnar som utvecklar hamnen med skattemedel. Detta gör att Trelleborgs Hamn blivit duktiga på att söka EU-medel och under åren 2005-2014 fått godkänt sammanlagt 155 miljoner kronor i EU-bidrag. Dessa används för att skriva ner det investerade objektet och påverkar därför inte resultaträkningen nämnvärt. Däremot påverkas balansräkningen positivt då lånen blir lägre.

Trelleborg har under en följd av år arbetat med olika nationella och internationella miljöprojekt. Det finns ett starkt intresse i samhället för statliga investeringar i infrastruktur i och runt hamnarna – detta för att säkra miljö och kostnadseffektiva transportlösningar för den svenska utrikeshandeln. Ska Sverige nå de uppsatta klimatmålen krävs att mer trafik läggs om från väg till järnväg. I Trelleborg har vi resurser att ta hand om såväl järnvägs- som lastbilsgods och utveckla den flytande bron mellan Sverige, Tyskland och Polen.

WSP:S rapport ”Corehamnar – Fem strategiska svenska knutpunkter i Europas transportkorridorer, hur prioriteras de i den svenska planeringen?”.

http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/25395?redir=%23eidx_2