Varje morgon klockan 6 lägger ett fartyg till i Nyhamnen i Trelleborg. Ombord finns två tusen ton stenbumlingar, sten som kommer att utgöra en liten beståndsdel i de nya pirarmar som ska omfamna Trelleborgs hamn.
Efter år av diskussioner, planläggning, beslut och överklaganden är nu bygget av Trelleborgs nya hamn i full gång. Fartyg, tåg, lastbilar, grävmaskiner och dumpers arbetar från arla till särla för att ta första steget mot en ny hamn i sydost.
I juni månad kastade infrastrukturminister Catharina Elmsäter – Svärd den första stenen i vattnet, följd av pressuppbåd, hamnfolk och politiker. Sedan dess har åtskilliga stenar gjort denna första sällskap – totalt krävs 600 000 ton sten för att bygga 3 000 meter pirarmar.
– Varje fartyg tar 2 000 ton, säger Ulf Sonesson som är teknisk utvecklingschef i Trelleborgs hamn. Varje morgon kommer ett fartyg, lossar under dagen och avgår igen klockan 17.
– Nästa morgon kommer det andra fartyget och gör om samma manöver. Varje resa tar runt ett dygn.
Möts i Sundet
Stenbåtarna går i skytteltrafik mellan hamnarna i Trelleborg och Halmstad. I Halmstad lastas stenen som kommer från stenbrotten i Tiarp och Nannarp. Första båtturen gick den 27 december och först i september i år kommer den sista lasten till Trelleborg. Stenen kommer från entreprenörföretagets egna stenbrott och är resterna av många års tillvekning av gravstenar!
– I början av februari kom det första tåget, lastat med sten, berättar Ulf Sonesson. Varje tågset har sjutton vagnar och kan lasta 1 000 ton. Fem dagar i veckan kommer det att lossa sten, i första hand avsett för utbyggnaden i den östra delen.
Det är svårt att föreställa sig hur mycket 600 000 ton sten egentligen är, men skulle motsvarande mängd transporteras på lastbilar så hade det gått åt runt 25 000 bilar! Att transporterna till Trelleborg kan ske med båt och tåg var också ett tungt vägande skäl (!) för att Halmstadföretaget Jonab fick 200-miljonersorder att bygga de nya pirarmarna.
– Att köra 25 000 lastbilstransporter genom Trelleborg hade ställt till en hel del problem…
På den östra sidan byggs en ny två kilometer lång pirarm, medan armen på den västra sidan blir en kilometer lång. De befintliga vågbrytarna rivs och stenen i dessa återanvänds i de nya vågbrytarna.
På ömse sidor hamninloppet är byggnadsarbetena i full gång. I öster byggs just nu en provisorisk väg som ska användas under byggtiden men också för att fungera som gräns för den utfyllnad som ska ske. Last efter last med jord och sten fylls på och sakta, sakta tar landet över från havet.
Totalt ska runt 600 000 kubikmeter massor muddras bort för att bredda och fördjupa vändbassängen. Massorna läggs som utfyllnadsområde innanför den nya vågbrytaren. Här ska en kombiterminal byggas för omlastning mellan tåg och lastbilar, en teknik som i Trelleborg ofta benämns med sitt tyska namn, hucke-pack.
Konstgjord ö
Den stora vågbytaren längst ut i havet i sydost är 28 meter bred och blir tio meter hög. Pirhuvudet anläggs i östra kanten av den nya vändbassängen några hundra meter norr om Isfyren, runt 500 meter söder om de befintliga vågbrytarna
– Isfyren har inte längre någon funktion men den kommer att finnas kvar, det är ju ett välkänt landmärke och hör till hamnbilden, konstaterar Ulf Sonesson.
På den östra sidan anläggs en konstgjord ö av sten och därefter byggs pirarmen inåt land från denna. Byggmaterialet kommer med båt . Pirarmen kommer att få sin fästpunkt på land vid Östra skolan.
Att bygga ute i ett hav som ständigt är i rörelse är ingen enkel uppgift. Vattendjupet varierar mellan noll och sex meter.
– Bygget går bra, säger Leif Göran Johnsson som är platschef i Trelleborg och tillika VD i Jonab. Det är ju först nu vi fått vinter, men vinden har inte varit nådig…
Det är ju inte direkt någon frostkänslig verksamhet att flytta sten och dumpa i havet, men att det blåser iskallt längst ute mot Östersjön är ingen överdrift. Isen har också lagt sig som en gnistrande hinna över de stenar som placerats ut. I en jämn ström kommer lastbilarna med sten från båten och lämnar ifrån sig ytterligare bidrag till pirarmen.
– Vi bygger först ut och sedan inåt, säger Leif Göran Johnsson, och förklarar att en smalare och lägre pirarm byggs på vägen ut, för att sedan fyllas på med material på vägen in. Längst ute blir armen fyra meter bred, inne vid land tre meter.
Kärnan inne i vågbrytaren är material som är mellan 100 och 600 millimeter stort. Denna kläs sedan med två lager storsten.
Enligt planerna
Även om maskinerna gör grovjobbet så behövs mycket folk att flytta Trelleborgs hamn en halv kilometer ut i havet. I Trelleborg arbetar just nu ett femtontal personer medan ytterligare 25 arbetar med att bryta och transportera stenen till Trelleborg.
– Vi håller tidtabellen och ska vara klara i tid, försäkrar Peter Söderberg, vilket innebär nästa vår.
Då har Trelleborg kommit ett stycke på väg mot en helt ny hamn i sydost, något som i sin tur skapar möjligheter att låta staden växa in i det som idag är hamn. I det tillstånd som hamnen har ingår bygget av fyra nya färjelägen och uppmarschområden.
– Avsikten är att flytta ut fartygstrafiken från dagens inre lägen närmast centrum till de nya lägena i sydost, säger Tommy Halén, VD i Trelleborgs Hamn AB. Flytten har många fördelar, inte minst av miljöskäl.
Ingrid Wall
Faktaruta:
Grunden lades med brännvin…
Trelleborgs hamn är Östersjöns största färjehamn, Skandinaviens största roll on-roll off-hamn, Sveriges största färjehamn och Sveriges andra hamn när det gäller anlöp och godsvolym. Dessutom är Trelleborg Östersjöns näst största Ro/Ro-hamn och den sjunde största i Europa. Världens två största järnvägsfärjor, svenska Skåne och tyska Mecklenburg-Vorpommern trafikerar Trelleborg.
Men det började faktiskt med en brygga för export av brännvin…
Ty även om kusten vid Trelleborg under årtusenden trafikerats av såväl ekstockar som drakhövdade vikingaskepp, Hansakoggar och segelfartyg var det 1823 som den första stenen till hamnen lades. Detta skedde genom en kunglig resolution som tillkännagav att en lots kulle placeras i byn. Behovet av lots hade ökat eftersom det bördiga Söderslätt producerade spannmål, andra jordbruksvaror och brännvin som skeppades ut via Trelleborg.
Det var också de stora jordägarnas intresse som låg bakom bildandet av Hamnaktiebolaget i Trelleborg 1861. Drivande var greve Corfitz Beck-Friis på Börringekloster. I september 1862 seglade Malmrosfamiljens vedskuta Njord in som första fartyg i hamnen. 1865 fanns en hamn bestående av två pirarmar och en större lastbrygga av trä.
Efter att Trelleborg återfått sina stadsrättigheter 1867 gick utvecklingen snabbt, 1897 invigdes postångarrutten mellan Trelleborg och Sassnitz. 1909 invigdes Kungsleden som än idag plöjer vattnen mellan Trelleborg och Rügen.
IW